Den här bloggen börjar bli som dagböckerna jag hade när jag var i tonåren - då skrev jag bara när jag var arg, nykär/olyckligt kär eller ledsen. När jag bläddrar i dagböckerna nu är det lätt att tro att jag alltid var arg, nykär/olyckligt kär eller ledsen, dvs. den grå geggan som ju livet mestadels består av kom inte riktigt till uttryck.
Nuförtiden är jag ju aldrig nykär eller olyckligt kär turligt nog (det var jag i ärlighetens namn inte så ofta i tonåren heller) men det blir inte alls så många inlägg här som jag vill. Men jag är faktiskt lite sur på en person just nu, men eftersom jag tror att den jag är sur på läser bloggen då och då funkar det inte att ens antydningsvis och anonymt skriva om det här eftersom det nog skulle bli uppenbart för vederbörande.
Sanningen är också den att jag planerat att skriva en bokrecension här men jag lyckas inte läsa klart boken. Men nu har jag bara några kapitel kvar, så snart så. Hang in there.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar