Bara mitt barn klär ut sig till påskkärring i adventstider.
30 november 2011
27 november 2011
Karin Hammar
Kollade på en väns Spotifylista nyss och hittade denna. Hon är så himla duktig hon Karin Hammar.
vecka
En rätt så omvälvande vecka går mot sitt slut. Den innehöll ett par jobbutmaningar, ett privat möte av det mer komplicerade slaget, beskedet om F:s bortgång och så diverse roligheter förstås. Sammantaget har allt gått helt ok, men jag ser ändå fram emot en ny vecka, där allt förhoppningsvis rullar på.
Strax Bergianska med några barndomsvänner. Det blir bra.
Strax Bergianska med några barndomsvänner. Det blir bra.
26 november 2011
25 november 2011
Kära F
För tiotalet år sedan var jag aktiv i en liten juristförening. Vi var runt tjugo unga (faktiskt) entusiastiska nykläckta jurister, som tillsammans försökte guida varandra genom de första åren i yrkeslivet. Jag har många fina minnen från tiden i föreningen, som inte finns kvar längre, tyvärr.
Idag fick jag reda på att F, en av mina föreningskompisar, dog i natt. Omständigheterna är så bedrövliga och sorgliga. Jag vet att hon älskade sitt liv och levde det fullt ut. Nu önskar jag att jag kunde skicka styrka och mod till hennes man och hennes barn, eller på något sätt ta lite av sorgens börda ifrån dem. Men det kan jag förstås inte.
Kära F. Vila i frid.
Idag fick jag reda på att F, en av mina föreningskompisar, dog i natt. Omständigheterna är så bedrövliga och sorgliga. Jag vet att hon älskade sitt liv och levde det fullt ut. Nu önskar jag att jag kunde skicka styrka och mod till hennes man och hennes barn, eller på något sätt ta lite av sorgens börda ifrån dem. Men det kan jag förstås inte.
Kära F. Vila i frid.
22 november 2011
Lekis
Som jag sagt förut - jag älskar Pluttskruttens och Skorpans lekskola. Nedan veckans matsedel. Svårt att läsa men deras fina matpedagog lagar och bakar allt från grunden, allt ekologiskt, allt vegetariskt, allt med hjärta.
18 november 2011
17 november 2011
Rättshaverist
Det här lär bli ett långt inlägg, men jag måste dela med mig av detta. Rättshaveristen i mig vaknade till liv härom dagen. Såhär gick det till:
På Lilla Räkans skola har de något som kallas skolwebben. På skolwebben kan vårdnadshavare logga in och boka och förbereda utvecklingssamtal åt sina små pyren. De kan också se om de små pyrena har ogiltig frånvaro och lite annat kul. Jag är inte Lilla räkans vårdnadshavare och kan alltså inte logga in på skolwebben. Men eftersom jag engagerar mig i hans skolgång tänkte jag i mitt stilla sinne att jag - med Ms samtycke - kanske kunde få förtroendet att få ett lösenord osv.
Följande drama i fem akter utspelade sig då.
1. Samtal med skolan
Jag ringde Lilla räkans mentor. Hon hade "ingen aning" om andra än vårdshavare kan få tillgång till skolwebben, men hänvisade mig till skolans IT-ansvarige.
Jag ringde skolans IT-ansvarige. Han hade "aldrig hört talas om" att någon annan än vårdnadshavare skulle kunna ha intresse av skolwebben. Sedan hänvisade han mig till skolwebbens IT-support på Stockholms stad.
2. Samtal med skolwebbens IT-support
Efter 10 minuter i telefonkön på Stockholms stad fick jag prata med en medarbetare på IT-supporten. Vi hade följande dialog.
Jag: Kan andra än vårdnadshavare få tillgång till skolwebben?
IT-snubben: Nej.
Jag: Varför? Kan man inte ordna det med samtycke från vårdnadshavarna?
IT-snubben: Nej.
Jag: Vem har bestämt det?
IT-snubben: Kungen.
Sedan hänvisade han till "den som är ansvarig på utbildningsförvaltningen". IT-snubben visste inte om det fanns en sådan person eller vad den personen kunde tänkas heta.
3. Samtal 1 med utbildningsförvaltningen
Efter 15 minuter i telefonkö och ett förvirrat samtal med stackars växeltelefonisten blev jag kopplad till utbildningsförvaltningen. Följande konversation ägde då rum:
Jag: Kan andra än vårdnadshavare få tillgång till skolwebben?
Tanten: Jag har inte tid att prata med dig. Jag ska på möte resten av dagen.
Jag: Kan jag få prata med någon annan?
Tanten: Ja, du måste prata med [namn].
Jag: Vad har hon för telefonnummer?
Tanten: Jag vet inte, du får kolla hemsidan.
Sedan la hon ifrån sig luren, utan att lägga på. Jag hörde då hur hon gick runt i personalköket och pratade med sina kollegor om att sockerpaketet var försvunnet. Sedan hällde hon upp kaffe. Då la jag på.
4. Samtal med växeln
Jag: Kan jag be att få bli kopplad till [namn] på utbildningsförvaltningen.
Växelkvinnan: Det jobbar ingen med det namnet på Stockholms stad.
5. Samtal 2 med utbildningsförvaltningen
Ett smärre sammanbrott följer. Sedan ringer jag Stockholms stad igen. Efter 10 minuter i telefonkö blir jag kopplad till utbildningsförvaltningen. En annan person än Tanten svarar och kopplar mig till en person som jobbar med skolwebben. Jag är nära på euforisk nu. Denna person berättar följande för mig
- att det för närvarande inte går att ge andra än vårdnadshavare som är folkbokförda i Sverige tillgång till skolwebben;
- att frågan är prioriterad då det finns barn som har vårdnadshavare som bor i utlandet, barn vars vårdnadshavare är sekretessmarkerade i folkbokföringen, barn som är placerade i fosterhem, barn med trasiga hemförhållanden där kanske någon annan anhörig kan behöva rycka in;
- att hon är tacksam för att jag ringde och att hon gärna vill att jag återkommer.
Min slutsats av det hela: Jag vill gärna att mina skattepengar skall gå till den sista personen jag pratade med. Ge henne gärna en löneförhöjning. Jag är inte lika intresserad av att sponsra personen som hänvisade till Kungen eller hon som letade efter socker och hänvisade till en person som inte arbetar på hennes arbetsplats.
Klart slut.
På Lilla Räkans skola har de något som kallas skolwebben. På skolwebben kan vårdnadshavare logga in och boka och förbereda utvecklingssamtal åt sina små pyren. De kan också se om de små pyrena har ogiltig frånvaro och lite annat kul. Jag är inte Lilla räkans vårdnadshavare och kan alltså inte logga in på skolwebben. Men eftersom jag engagerar mig i hans skolgång tänkte jag i mitt stilla sinne att jag - med Ms samtycke - kanske kunde få förtroendet att få ett lösenord osv.
Följande drama i fem akter utspelade sig då.
1. Samtal med skolan
Jag ringde Lilla räkans mentor. Hon hade "ingen aning" om andra än vårdshavare kan få tillgång till skolwebben, men hänvisade mig till skolans IT-ansvarige.
Jag ringde skolans IT-ansvarige. Han hade "aldrig hört talas om" att någon annan än vårdnadshavare skulle kunna ha intresse av skolwebben. Sedan hänvisade han mig till skolwebbens IT-support på Stockholms stad.
2. Samtal med skolwebbens IT-support
Efter 10 minuter i telefonkön på Stockholms stad fick jag prata med en medarbetare på IT-supporten. Vi hade följande dialog.
Jag: Kan andra än vårdnadshavare få tillgång till skolwebben?
IT-snubben: Nej.
Jag: Varför? Kan man inte ordna det med samtycke från vårdnadshavarna?
IT-snubben: Nej.
Jag: Vem har bestämt det?
IT-snubben: Kungen.
Sedan hänvisade han till "den som är ansvarig på utbildningsförvaltningen". IT-snubben visste inte om det fanns en sådan person eller vad den personen kunde tänkas heta.
3. Samtal 1 med utbildningsförvaltningen
Efter 15 minuter i telefonkö och ett förvirrat samtal med stackars växeltelefonisten blev jag kopplad till utbildningsförvaltningen. Följande konversation ägde då rum:
Jag: Kan andra än vårdnadshavare få tillgång till skolwebben?
Tanten: Jag har inte tid att prata med dig. Jag ska på möte resten av dagen.
Jag: Kan jag få prata med någon annan?
Tanten: Ja, du måste prata med [namn].
Jag: Vad har hon för telefonnummer?
Tanten: Jag vet inte, du får kolla hemsidan.
Sedan la hon ifrån sig luren, utan att lägga på. Jag hörde då hur hon gick runt i personalköket och pratade med sina kollegor om att sockerpaketet var försvunnet. Sedan hällde hon upp kaffe. Då la jag på.
4. Samtal med växeln
Jag: Kan jag be att få bli kopplad till [namn] på utbildningsförvaltningen.
Växelkvinnan: Det jobbar ingen med det namnet på Stockholms stad.
5. Samtal 2 med utbildningsförvaltningen
Ett smärre sammanbrott följer. Sedan ringer jag Stockholms stad igen. Efter 10 minuter i telefonkö blir jag kopplad till utbildningsförvaltningen. En annan person än Tanten svarar och kopplar mig till en person som jobbar med skolwebben. Jag är nära på euforisk nu. Denna person berättar följande för mig
- att det för närvarande inte går att ge andra än vårdnadshavare som är folkbokförda i Sverige tillgång till skolwebben;
- att frågan är prioriterad då det finns barn som har vårdnadshavare som bor i utlandet, barn vars vårdnadshavare är sekretessmarkerade i folkbokföringen, barn som är placerade i fosterhem, barn med trasiga hemförhållanden där kanske någon annan anhörig kan behöva rycka in;
- att hon är tacksam för att jag ringde och att hon gärna vill att jag återkommer.
Min slutsats av det hela: Jag vill gärna att mina skattepengar skall gå till den sista personen jag pratade med. Ge henne gärna en löneförhöjning. Jag är inte lika intresserad av att sponsra personen som hänvisade till Kungen eller hon som letade efter socker och hänvisade till en person som inte arbetar på hennes arbetsplats.
Klart slut.
16 november 2011
Svamp
Det finns så många skäl till att jag älskar Pluttskruttens och Skorpans lekskola. Bland annat för att föräldrarna får tova eller göra bivaxljus på föräldramötena.
Den här svampen kom M hem med efter gårdagens föräldramöte. Man måste älska det.
14 november 2011
12 november 2011
Dagens
Längtar jag efter: Min kusin i Berlin. Pappa. Lösningen på en sak jag inte kan skriva om på bloggen.
Är jag ledsen för: Att en som står mig nära inte mår bra. Att jag inte stod på mig mer och inte trodde på mig själv när jag var yngre. En familjekonflikt som gått åt pipan. Att jag sällan känner att jag gör saker fullt ut. Ja, det var väl allt för idag.
Är jag glad för: Att det ordnade sig för mig, trots allt. Att jag är fri från det där mörka. En fantastisk sak som inträffade för ett tag sedan. Eller den pågår fortfarande. Vill inte skriva om det här men åh vad bra det är.
Äter jag helst: Smågodis. Ostmackor.
Ser jag fram emot med skräckblandad förtjusning: Julen (gillar jul men prestationsångest). Kommande vår (jobbmässigt).
Läser jag: Lite bloggar. Pocketböcker jag får i present eller snubblar över. DN. Näringslivsblaskor lite oregelbundet.
Är jag galet stressad över: Inte galet stressad. Men vardagspusslet. Ni vet.
Lyssnar jag helst på: Kvinnliga singers/songwriters. Tjejer som gör covers på klassiker.
Drömmer jag om: Att helt kunna bestämma över mitt eget liv.
Blir jag nostalgisk av: Att passera ställen jag bott på tidigare (ganska många). Tankar på min uppväxt. Lukten i tyska portuppgångar (är det skurmedlet?). Bilder på barnen.
Är jag ledsen för: Att en som står mig nära inte mår bra. Att jag inte stod på mig mer och inte trodde på mig själv när jag var yngre. En familjekonflikt som gått åt pipan. Att jag sällan känner att jag gör saker fullt ut. Ja, det var väl allt för idag.
Är jag glad för: Att det ordnade sig för mig, trots allt. Att jag är fri från det där mörka. En fantastisk sak som inträffade för ett tag sedan. Eller den pågår fortfarande. Vill inte skriva om det här men åh vad bra det är.
Äter jag helst: Smågodis. Ostmackor.
Ser jag fram emot med skräckblandad förtjusning: Julen (gillar jul men prestationsångest). Kommande vår (jobbmässigt).
Läser jag: Lite bloggar. Pocketböcker jag får i present eller snubblar över. DN. Näringslivsblaskor lite oregelbundet.
Är jag galet stressad över: Inte galet stressad. Men vardagspusslet. Ni vet.
Lyssnar jag helst på: Kvinnliga singers/songwriters. Tjejer som gör covers på klassiker.
Drömmer jag om: Att helt kunna bestämma över mitt eget liv.
Blir jag nostalgisk av: Att passera ställen jag bott på tidigare (ganska många). Tankar på min uppväxt. Lukten i tyska portuppgångar (är det skurmedlet?). Bilder på barnen.
Djupingar
Lilla räkan (11 år) och Pluttskrutten (3 år) sitter och pratar.
Lilla Räkan: Jag tycker lite synd om I-or.
Pluttskrutten: Ja, jag med.
Lilla Räkan: Han är alltid så ledsen.
Pluttskrutten: Ja, dyster.
Lilla Räkan: Särskilt när han har födelsedag.
Pluttskrutten: Men himlen är blå.
Lilla Räkan: Ja, och så speglar den sig i havet.
Som poesi.
Lilla Räkan: Jag tycker lite synd om I-or.
Pluttskrutten: Ja, jag med.
Lilla Räkan: Han är alltid så ledsen.
Pluttskrutten: Ja, dyster.
Lilla Räkan: Särskilt när han har födelsedag.
Pluttskrutten: Men himlen är blå.
Lilla Räkan: Ja, och så speglar den sig i havet.
Som poesi.
11 november 2011
That's not my name
Nagellacket heter likadant som jag. Inte Plastmamman alltså utan mitt vanliga förnamn. Flott.
Ebba B
Den coola coola konstnären Ebba Bohlin gick i min skola.
Som man kan läsa i artikeln tar hon nu plats i det offentliga rummet. Asballt.
Som man kan läsa i artikeln tar hon nu plats i det offentliga rummet. Asballt.
Füllfeder
Jag vältrar mig i reservoarpennor i finbutiken i Düsseldorf. När jag fyller 40 ska jag önska mig en Mont Blanc Meisterstück. Puss på er!
8 november 2011
7 november 2011
huvudet
Jag är rädd att det är ett tecken på att allt inte står rätt till i huvudet på mig när jag liksom går IGÅNG på att beställa hem Sonetts städprodukter och tvål. Funderar på allvar på att beställa hem femlitersförpackningar av allting.
Diagnos, någon?
Diagnos, någon?
6 november 2011
Lilla R
Nu har vi firat Lilla Räkans 11årsdag i dagarna tre. Födelsedagsmiddag, födelsedagsglassar, födelsedagsfika, födelsedagspresenter. Jag är alldeles vimmelkantig nu.
Grattis hur som helst, fina Lilla Räkan. Jag älskar att du är både stor och liten. Så stor så att man kan prata med dig om nästan allt, så stor att du uppskattar och förstår, så stor att du kan hjälpa till. Så liten att du ännu vill leka monster med dina systrar.
Love <3
Grattis hur som helst, fina Lilla Räkan. Jag älskar att du är både stor och liten. Så stor så att man kan prata med dig om nästan allt, så stor att du uppskattar och förstår, så stor att du kan hjälpa till. Så liten att du ännu vill leka monster med dina systrar.
Love <3
Dr Fish
Vet inte om ni saknat mig? Alldeles oavsett så är vi tillbaka efter en vecka här. Ca 1000 gånger mysigare i verkligheten än på bilden.
Att resa med Lilla Räkan, Pluttskrutten och Skorpan är ett äventyr i sig. Svårt att sammanfatta ens höjdpunkterna. Men så klart det var alldeles jättehärligt. Otroligt mysigt och härligt och skönt att vara bara lilla familjen ibland. Eller lilla och lilla, men jag tror ni fattar vad jag menar.
På bilden nedan en av höjdpunkterna: fiskpedikyr hos Dr Fish (eller "doktor snuff" som Skorpan av någon anledning sa). M var tvungen att gå iväg och sätta sig lite längre bort för han tyckte det var så makabert. Mycket underhållande. (Notera även min solbränna - jag solar ca. en gång vart femte år, så bara detta är något av en sensation).
Pluttskrutten och Skorpan lekte med ett kändispars barn två kvällar. Så nu måste jag kolla om de har bloggar där de skriver om töntarna de mötte på Gran Canaria. Moahaha.
Att resa med Lilla Räkan, Pluttskrutten och Skorpan är ett äventyr i sig. Svårt att sammanfatta ens höjdpunkterna. Men så klart det var alldeles jättehärligt. Otroligt mysigt och härligt och skönt att vara bara lilla familjen ibland. Eller lilla och lilla, men jag tror ni fattar vad jag menar.
På bilden nedan en av höjdpunkterna: fiskpedikyr hos Dr Fish (eller "doktor snuff" som Skorpan av någon anledning sa). M var tvungen att gå iväg och sätta sig lite längre bort för han tyckte det var så makabert. Mycket underhållande. (Notera även min solbränna - jag solar ca. en gång vart femte år, så bara detta är något av en sensation).
Pluttskrutten och Skorpan lekte med ett kändispars barn två kvällar. Så nu måste jag kolla om de har bloggar där de skriver om töntarna de mötte på Gran Canaria. Moahaha.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)