vintertidsglädje

Pluttskrutten och Skorpan väckte mig vid 04:45 imorse. Eftersom klockan ställts om till vintertid var hon alltså 03:45. Trodde jag. Efter en halvtimmes fruktlösa försök att få småglinen att somna om gav jag med mig och steg upp med dem. För att konstatera att min mobil är så intelligent att den ställer om till vintertid på egen hand.

Vi klev alltså upp strax efter klockan fem och inte strax efter klockan fyra, som jag trodde. Jag blev nästan omotiverat lättad.

Hade någon för fem år sedan sagt till mig att jag så småningom skulle bli riktigt nöjd om jag faktiskt fick sova till fem på morgonen hade jag nog lappat till vederbörande.

In Treatment

M köpte första säsongen av In Treatment på DVD för ett tag sedan. Nu river vi av 2-3 avsnitt varje kväll. Serien är ohyggligt bra. Och oerhört deprimerande.

Helt i min stil med andra ord.

som man frågar får man svar

Jag har idag inlett en mejlkonversation med Skatteverket. Det känns lite sportigt att man faktiskt kan mejla sina frågor till dem. Istället för att komma dit personligen eller möjligen skicka brev med postdiligens eller så.

Men deras svar på min fråga vittnar tyvärr om att de kanske inte riktigt vet vad de håller på med.

Min fråga: Hur går det med behandlingen av mitt ärende [si och så]?

Skatteverkets svar: Ditt ärende är inte klart.

Nähä.

Newfoundland and Labrador

Jag skickade just ett brev (i tjänsten alltså) till Newfoundland and Labrador. Nu vill jag åka dit, med några veckors semester framför mig och en trevlig semesterkassa att spendera.

Det vore något.

teenage dirtbag

Har just köpt en tonårsklänning. Nu är frågan om jag någonsin kommer att använda den (tonårsfest, någon?) och om jag i så fall kommer att bli totalt utskrattad (tant i kort tajt klänning osv.).

//Signaturen "Ålderspanik"

2011

Snart är det 2011.

Jag älskar när ett nytt år närmar sig. Det känns så fräscht. Ut med det gamla. Allt är förlåtet. Varje nyår inbillar jag mig att jag ska göra allting så mycket bättre under det nya året. Faktiskt. Jag lurar mig själv varje gång.

Och så älskar jag att få börja på en ny almanacka. Jag har just beställt en 2011 års almanacka här. Jag längtar barnsligt mycket efter att få börja skriva in saker i den.

Någon som vi boka in något 2011?

Hævnen

Efter att ha sett Susanne Biers "Hævnen" igår känner jag mig förlöst från senaste veckans frustration över mina egna tillkortakommanden och att saker inte alltid blivit som jag velat. Jag behövde en påminnelse om vad det är som är viktigt i livet och inte.

Se den! Min enda kritik är att det på några ställen blev lite för mycket. Jag tänkte "nu kan det inte bli värre" och så blev det ändå ännu hemskare. Lite som "Dancer in the Dark". Till slut orkar man inte ta till sig mer av det svåra.

Men. "Hævnen" är en viktig film. Och helrätt tajming för min del. Att leva mig in i svårare bekymmer än mina egna tog ner mig på jorden igen.

dansa mig till kärleken

Ännu en dag där jag gråter åt allting. Så klart det beror på sömnbrist och frånvaro av min vanliga djävlar anamma. Men ibland är det skönt att tillåta sig det. Jag får faktiskt.

Lyssnade nyss på Ebba Forsberg när hon sjunger "Dansa mig till kärleken". (Ni vet ju vilken faiblesse jag har för fina sångerskor som gör bra covers.) Galet bra. Men en dag när nerverna sitter på utsidan blir det nästan mer än jag orkar med.

try again

Ibland vill man så väl fast det inte blir bra alls. Det man borde göra i såna lägen att resa sig och försöka igen. Vilket inte alltid är så lätt. Särskilt inte när Lilla Dåliga Samvetet är och hälsar på.

inte riktigt bra

Idag har jag fått riktad reklam i mejlen som handlar om (i) IVF-behandlingar, (ii) gastric by pass-operationer och (iii) gratistrosor. Tydligen tillhör jag den relevanta målgruppen för alla dessa fenomen.

Det känns inte riktigt bra.

osäkert

Bossen sitter och skriker på sitt rum (yttringar av typen "Vafan är det nu med det här d****a pisset?", "What the f**k!", osv.). Jag är inte helt säker på att det är ett bra tecken.

helg på ön

Helgens besök på väninnan G:s helt underbara landställe (snart 100 år i familjens ägo; fantastiskt!) på ön hänger kvar i mitt sinne.

Efter att ha pratat allvar och trams, lekt med hundar och barn, ätit gott och druckit bubbel känner jag mig stabil. Stark. Hoppfull. Vi i detta väninnegäng har känt varandra i snart 20 år (hupp!). Vi varken kan eller behöver hyckla och hymla med våra åsikter, personligheter eller livsval.

En angelägen helg, som E sa.

Tack.

asymmetrifynd

Jaha. Här sprang jag benen av mig i somras för att hitta en asymmetrisk klänning till ett bröllop. Och så hittar jag den nu.

Jättefin och snorbillig. Men nu är jag inte bjuden på något bröllop och inte på någon fest heller för den delen och inte har jag planer på att ordna party på egen hand. Dessutom är jag pank.

Lite, lite deppigt faktiskt.

Try sleeping with a broken heart

Åh, så bra, så bra. Robyns version av "Try sleeping with a broken heart" är underbar.

Jag har en fin vän som just nu har ett brustet hjärta. Det smärtar mig att hon ska behöva ha det.

fortf arg

Jag är fortfarande arg. Nu börjar det blir lite jobbigt. För jag kan inte tänka på något annat. Så allt viktigt blir liggande. Gaah.

Grrr...

När jag är (för) trött blir jag ofta väldigt lättrörd och vemodig. Igårkväll grät jag därför till ett ohyggligt deprimerande avsnitt av House M.D. Idag fortsatte jag i samma anda när jag lyssnade på "Jag vet en dejlig rosa". (Otroligt fin visa, för övrigt, men det hör inte riktigt hit.).

Men. Nyss blev jag riktigt d-a- förbannad på en person (jobbrelaterat). Lite skönt faktiskt. Nu ska jag drämma näven i bordet och gorma lite i stället för att deppa över hur sorgligt och vemodigt så många saker är här i världen.

Trots detta kan jag inte låta bli att delge er "Jag vet en dejlig rosa" med en av mina favvosångerskor.

Altweibersommer

I Berlin var det brittsommar i helgen. Underbart skönt förstås.

Men jag måste tillstå att klara soliga höstdagar i Stockholm inte heller är så tokiga. Bild från Norra Djurgården där jag var igår morse.

 

the first day the cat used the cat toilet

M och jag tillbringade helgen med tyskar, svenskar, tysksvenskar, svensktyskar, tyskirländare, osv. Man ska förstås vara försiktig med att generalisera men vi kunde inte undvika att då och då prata om kulturella skillnader. Lyckligtvis var vi rörande överens om att de finns och vilka de var.

Klockrenaste analysen levererade vår frisörvän D (tysk pappa, irländsk mamma, svensk pojkvän). "Ni svenskar är helt besatta av årsdagar. Dagen ni blev ihop med er partner, dagen ni flyttade, dagen ni förlovade er, dagen ni bytte jobb, dagen er katt använde kattlådan för första gången".

Huvudet på spiken om ni frågar mig. Jag håller också på sådär. Nu ska jag gå hem och fira att Pluttskrutten varit blöjfri i tre månader.*

*Obs! Med tanke på min oförmåga att förmedla till omgivningen när jag skämtar: det där sista var ett skämt.

tyst min mun

I lördags hade jag följande samtal med en bartender på en privat fest.

Jag: Hej! Nu är jag här igen (jag kom till baren för tredje gången på ganska kort tid).

Bartendern: Ja.

Jag: Du skriver inte upp hur ofta folk kommer och vill ha drinkar va?

Bartendern: Skriver upp?

Jag: Ja? Alltså det var ett skämt.

Bartendern: Jaha.

Det var ungefär som när jag försökte prata med en norrländsk snubbe i simhallen i Umeå, dvs. jag insåg att jag borde hållit truten. Eller bara bett om något att dricka och sedan gått därifrån.

Borta bra

Berlin. Ah. Såklart det var jättehärligt. Jag blir alltid upplivad av att besöka Tyskland. Mitt andra land. Nu i sällskap av M dessutom. Kunde inte bli bättre.

I går satt vi utomhus i solen och åt frukost på Glücklich am Park. Imorse låg temperaturen nära 0-strecket hemma på Söder och jag sprang omkring som en skållad råtta och letade efter vantar (utan resultat).

Tvära kast.

berlin

M och jag åker på en försenad bröllopsresa till Berlin ikväll. Jag ser fram emot det helt galet mycket. Fast en liten del av mig funderar på om vi inte är borta för länge från kidsen. Barnen kommer att ha det så bra och vara i de tryggaste händer hos sina farföräldrar. Det handlar snarare om mig. Och det ständiga lite dåliga samvetet över mina tillkortakommanden.

För att slå bort tankarna på detta surfar jag på potentiella ställen att besöka. Hetast på listan är just nu är art forum berlin och King Kong Klub.

First we take Manhattan, then we take Berlin.

Phil och hans fru

OK, jag erkänner. Jag gillar att kolla på Dr. Phil. Lite skämsigt.

TV4+ visar Dr. Phil mellan 07.00 och 09.00 på helgmorgnar. Därför har jag vid två tillfällen haft Dr. Phil på när jag hängt med Pluttskrutten och Skorpan i ottan. Fast man inte ska slökolla på teve när man är med barnen, jag vet, jag vet.

Men. Igår, när Pluttskrutten för tredje gången i sitt två och ett halvt-åriga liv var med när jag kollade på Dr Phil, pekade hon plötsligt på teven och sa: "Där är doktor Phils fru." Det läskiga var att hon hade rätt. Just då traskade nämligen Phillan och hans fru genom studion.

Jag får nog titta på Dr Phil utan småbarn i fortsättningen. När en tvååring pekar ut Phillans fru har det nog gått för långt.

undervattenslyx

Det är inte så ofta jag går och tänker på saker jag skulle göra om jag hade mer/oändligt mycket pengar.

Men när jag ser saker som det här tänker jag faktiskt att vissa delar av jordens samlade förmögenhet har fördelats snett. Alltså. Ärligt. En "under water suite for two". Jag lovar, skulle jag vinna den där storvinsten på Lotto skulle jag satsa delar av vinsten på att slagga där ett par nätter.

__________________________

ps När jag visade bilden för M sa han "Jösses, vad tacky!". Ibland är det kanske bra att jag inte har mer pengar än jag kan göra av med.

kalas

Det finns så många skäl till att jag i grund och botten är lycklig. (Ja, faktiskt. Inte alla perioder i livet är så, som bekant.)

Ett av skälen är den underbara galna släkten jag gift in mig i. Igår firade vi lilla Jujus tvåårsdag. Stora delar av släkten var samlad. Vi saknade många också, bland annat Lilla räkan, som valde ett tioårskalas framför ett tvåårskalas (kan förstå det), och Smulan med familj. Hursomhelst, fina lilla Juju fick paket, middag och tårta och gick sedan och lade sig. Sedan blev det prat och skratt och musik och politik för oss vuxna. Valda delar av sällskapet arrangerade också en pokerturnering som höll på tills det blev dag igen.

Och detta var alltså ett tvåårsfirande! För mig, som kommer från en kärleksfull men väldigt liten familj, är de här familjetillställningarna en otrolig upplevelse.

Tack, alla, för igår!